Lite skisser, grejer som är halvklara och projekt jag håller på med för tillfället!

Egen version av Sherlock Holmes.

En bildruta/test för en test-serie.

  Litet test med färger.

En skiss på Sherlock Holmes & Watson.

En liten uppdatering på mullvaden!

Första försöket att rita någonting med ritplatta!

Har ingen erfarenhet av att färglägga i över huvud taget, så håller på att mixtra med det för tillfället...

Använder mig utav "paint.net".. nästa steg antar jag blir photoshop.   

Första gången jag ger mig på att blogga. Måste säga att jag inte vet hur hela bloggrejen fungerar, inte heller vet jag var alla ens läsare skall komma ifrån.

Iallafall... Nog bäst att presentera sig själv.

Mitt namn är Hedvig, jag är 17 år och mina främsta intressen är att skissa, illustrera och utveckla min egen stil i teckning. Tänkte börja blogga för att dela med mig mina skisser med andra, och förhoppningsvis kunna vara en liten inspiration för vissa.

Jag ska inte ge er en livshistoria, men något man hört innan från personer vars främsta intressen är teckning, är att man alltid gillat att rita sedan man var liten. Låt mig snabbt flika in där. Vilket barn gillar inte att rita, och vilket barn sätter krav på sig själv utan att fått höra negativa uttal från omgivningen? Utav min egen erfarenhet tror jag på att alla på hela planeten är kapabla till att utveckla en talang i teckning, oavsett ålder. Antar att det är bara en fråga om att bry sig om, förstå och spendera tid på att utveckla den. Men först måste du givetvis tycka det är roligt. Du kommer få svårt att lära dig någonting om du inte anpassar dig efter dina egna behov.

Jag tror att skolsystemet har en fallenhet att mentalt banka ur nästintill all talang ur eleverna genom att kritisera och lägga sig i. För att inte ens tala om betygsättningen, som utgår från ett stelt, dammigt system där man vill att alla elever skall vara likt robotar och spotta ur sig saker som kan ge en bra utbildning och därefter jobb. Snacka om att döda all individualtitet och dolda talanger. Jag tror att teckning och målning är ett sätt att uttrycka sig själsligt, oavsett om fingrarna får det rätt alla gånger.

Själv har jag varit den där eleven i klassen som, enligt majoriteten, 'kunnat rita'. För mig är det inte egendomligt att jag fortsatte öva, då några fick för sig att jag ritade bra och jag blev därifrån uppmuntrad att fortsätta utveckla den "talang" jag sades bära. Nu säger jag dock inte att jag är SÅ bra, än. Inte alls. Men jag minns inte att jag skrivit mitt namn under jantelagen, heller.

Jag menar att ingenting är omöjligt när det kommer till att utveckla sina talanger. Jag är medveten om de flesta skavanker i mina teckningar. Problemet är dock det mest grundläggande någonsin, och det är brist på övning.

Om något blivit fult - whatever. Det är en utveckning, och utan misslyckanden kommer man absolut ingen vart. Om du jobbar ofta och försöker tänka bort dina misslyckanden, ju mer säker kan du vara på att du kommer uppnå bättre resultat fortare. Det är en lång resa, tills man känner "men hallå, det här är faktiskt bra, jag kan rita vad jag känner för utan att vara orolig för hur det kommer se ut!"

Här har du en som precis har börjat sin resa!

Teckningarna du ser, och kommer att se här, är spår från en framåtskridande utveckling. Man skall vara positiv, och framförallt inte ta sig själv på för stort allvar.

Hej på sig!